Vår lilla Lulutt har inget blåsljud på hjärtat längre, det har vuxit bort!
Var hos hjärtspecialisten imorse, han lyssnade och letade, både med stetoskop och ultraljud, men det fanns inget som tydde på att det lilla hålet fanns kvar. Jag vet att många säger att det inte är farligt och att man kan leva ett helt vanligt liv med blåsljud på hjärtat. Men jag tycker i alla fall att det är bra mycket bättre att inte ha något blåsljud på hjärtat, så det så.
Så nu är jag så glad och det är skönt med en sak mindre att tänka på och oroa sig för.
Annars är idag en sådan där dag när jag skjutsar T till skolan klockan 13.30, M 14.00, hämta M 14.45
(eftersom hon inte får gå till simhallen, munter är hon för det...), hämta T 16.30.
Men vad gör det det när det inte finns något blåsljud på det lilla hjärtat längre...

Ser på Aftonbladet att ni har snöstorm och trafikkaos. Stackars er, här har vi 15 grader i solen, fåglarna sjunger och träden knoppas.

Sedan igår är det storasysters och lillasysters tur att ha feber och vara lite hängiga. Eline har förmodligen öroninflammation - igen, eftersom hon borrar in sitt lilla finger i örat. Miona verkar ganska ok.
Eline var riktigt pratglad inatt kl. 4, då ville hon ha mysigt i mammas o  pappas säng och prata. Visste ni t.ex. att hon och morchar figurerar på Lidls upandgo blöjor? Dom två gröna drakarna som ritar. Det är otroligt vad hon kan prata den där lilla lulutten, jag glömde nästan bort att det var mitt i natten, det är så kul att höra henne i alla hennes funderingar.

Timon funderar över det här med kärlek och att älska någon. Hur kan jag som mamma älska alla mina tre barn lika mycket? Finns det inte någon gräns över hur många man kan älska?
Ja, men,sa jag. Du älskar väl hela din familj lika mycket. Nja, sa Timon. Mamma o pappa älskar jag lika mycket, Eline älskar jag nog lite mer och Nils lite mindre. Jahaja, sa jag och storasyster då? Jaaa, väldigt fundersam, ja, henne älskar jag nog som Nils ungefär.

Vet ni vad näskråkor är? Nähä, men det vet vi. Jag kanske skulle skriva familjen Martinots egen ordbok, det vore väl något.

Jag vet att jag redan pratat om hur otroligt nöjd jag är med den franska sjukvården. Det är bara att ringa sin läkare så får man oftast en tid redan samma dag. Timon har ju varit lite blek och trött sista tiden så vår barnläkare ville att vi skulle ta ett blodprov för att kolla lite värden. Ringde sjuksystern i byn igår, hon kom hit imorse, Timon fick ligga i soffan med huvudet i mitt knä. Det hela var över på en minut. Det är så fruktansvärt skönt att slippa dra iväg med små korvar hitan ditan, vilken lyx.